google-site-verification: google5e7c1eed07f27eb4.html
  • StrandBlogg

Välkommen till StrandBloggen!

Man behöver inte nödvändigtvis göra en resa för att ha något att berätta. Det räcker med en stund på stranden. Här i vår StrandBlogg hittar du personliga reflexioner, upplevelser och intryck.

2012 > 09

©Gunvor Petersson

Här syns rökplymen från branden i Halmstad. (Bilen är inte den det talas om i texten.) Här syns rökplymen från branden i Halmstad. (Bilen är inte den det talas om i texten.)

I DAG VAR det skönt promenadväder och flera hästekipage kom förbi i strandkanten. Efter 15 september är det fritt fram för både hästar och hundar på stranden. (Däremot är det inte tillåtet att köra med vattenskotrar vid Ejdervägen längre). Barn lekte i eftermiddagssolen och fridfullheten var stundtals magisk.

I går kändes klorlukt i Mellbystrand från röken från branden i ett kemiskt lager i Halmstads hamn. Otäckt! Nu syntes fortfarande rök ifrån branden när man tittade bort mot Halmstadhållet.

Tyvärr avslutades promenaden med att en ung man i silverfärgad ny bil körde fram och tillbaka norr om Kolonivägen och sladdade omkring. Helt sanslöst!

Gunvor Petersson

Läs hela inlägget »

© Gunvor Petersson

NÄR DET blåser vid havet är stranden en mäktig upplevelse med höga vågor, sand och skum som yr i luften och man blir medveten om naturens krafter.
Stormarna tros bli intensivare, en följd av klimatförändringarna enligt forskarnas prognoser. Och visst verkar det så. I år har det inte varit några riktigt kraftiga stormar i augusti, men 2010 var det redan den 25 augusti en storm då havsvattnet gick upp till dynkanten. I går var det kraftig vind och vattennivån gick långt upp på stranden. Dynkanten har flyttats tillbaka genom de kraftiga vinterstormarna så det går inte att jämföra hur långt vattnet går upp mot dynkanten längre med tidigare stormar.
Hur som helst blåste det så kraftigt att de fåglar som normalt lever ute till havs kommer in mot kusten och fågelskådarna är på plats med sina tubkikare. En sillgrissla satt på stranden och tog igen sig. Den såg ganska medtagen ut men förhoppningsvis kan den att ge sig iväg igen. En död stormfågel vittnade om att alla inte klarar den hårda vinden.
Det gjorde inte heller handikappräckets sittbänk som fanns längst ut. Den var ordentligt övervuxen med alger där den låg på stranden. Undrar hur det gått att sitta på den, halkade man inte av tro? Havstulpaner och blåmusslor har däremot tyckt att det var ett utmärkt ställe att slå sig ner på, de hade satt sig fast ordentligt.

Gunvor Petersson

Läs hela inlägget »

©Jens Hallberg

JAG MÅSTE erkänna att jag inte visste om att den fanns, den europeiska vandrardagen. Men det gör den, och på den arrangerade Strandmiljö Laholm en vandring tillsammans med Länsstyrelsen och Svenska Turistföreningen. Gunvor Petersson och Ulf Bjerstaf skulle guida oss genom två strandskogar, Svarvareskogen och Skummeslövs norra naturreservat.

Arton personer mötte upp denna söndag förmiddag på ängen vid Strandpensionatet. Vi var nästan lika många män som kvinnor, och dessutom en liten flicka och en hund. De båda sistnämnda fick bäras någon liten bit, men övriga tog sig faktiskt fram helt för egen maskin hela vägen, en knapp mil på drygt fyra timmar. Men då tog vi också två välbehövliga och mycket trevliga fikapauser. Dessutom stannade vi upp lite då och då när Gunvor hittat en eller annan spännande svamp, snigel eller småkryp att berätta för oss om.

Vi fick också höra om varför de här skogarna är så märkligt kuperade, att det är dynryggar i olika riktningar som är en kvarleva från sandflykten som pågick i flera århundraden innan tallskogen planterades.

Ulf pratade bland annat om tystnad som bristvara i världen vi lever i, något som är mycket påtagligt i de här naturreservaten. Det blir nämligen aldrig så där riktigt skogstyst här med motorväg och bebyggelse så nära inpå. Desto viktigare att värna om att dessa gröna oaser får finnas kvar, i en trakt där varenda markbit lätt kan sneglas på som eftertraktad och dyrbar tomtmark, tack vare närheten till havet.
Jag som varit i Svarvareskogen några gånger förut, och som ofta går i Skummeslövs norra reservat blev påmind om att det alltid finns något nytt att se i naturen, alltid något nytt att reflektera över eller lära sig. När man går tillsammans med andra, eller bara går en annan stig än den gamla invanda kan skogen hemmavid bli en ny upplevelse varje gång.
Vandringen avslutades med en sträcka på stranden och även på den vackra strandheden. Dit ner når inte bullret från E6 och denna höstlika söndag hördes just inte så mycket mer än bruset från havet. Det är så jag gillar vår långa strand allra bäst, smått ödslig när badsäsongen är över. Då kan man gå i lugn och ro och njuta av de storslagna vyerna runt Laholmsbukten.

Jens Hallberg

Läs hela inlägget »

©Gunvor Petersson

BETONGSUGGORNA på stranden och skyltarna om motorfordonstrafik förbjuden brukar inte vara kvar mer än till slutet av augusti. I år står de kvar in i september. Det är väldigt bra att det fortfarande finns områden på stranden som är "bilfria".

Jag försöker åter ta tjuren vid hornen och få upp min kondition. Det ska bli stavgång på stranden titt som tätt framöver. Idag har jag och min grannfru gått "rundan" Kolonivägen-Vallbergavägen och tillbaka i rask takt. Det är skönt att gå på det perfekta underlaget, känna vinden och höra vågorna. Men bilar kommer körande lite hur som helst på stranden, ibland dyker de upp på vänster och ibland på höger sida. Inte ens på de "bilfria zonerna kan man känna sig säker på att det inte smyger sig upp en bil jämte.

Jag frågade mannen med skärmmössan om han var medveten om att han körde bil där det enligt skyltarna inte är tillåtet med motorfordonstrafik.

– Det är jag fullt medveten om, men det skiter jag fullständigt i!

Och så erbjöd han mig penna och papper så jag kunde skriva upp hans bilnummer och anmäla honom för polisen.

Jag tackade för erbjudandet men sa att jag kunde i stället ta ett foto. Vilket jag alltså gjorde. Sedan blev jag bryskt ombedd att sticka.

Hur som helst finns det många som respekterar förbudsskyltarna. Så det är skönt att de "bilfria zonerna finns kvar.

Gunvor Petersson

Läs hela inlägget »

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

I arkivet

Etikettmoln