Skymningen smyger sig på och om mindre än sju timmar tänds raketerna.... En och annan promenadbilist rullar fram över stranden men de flesta går tll fots. ©Stefan Eliasson

VINDSTILLA, sol, några köldgrader och massor med promenerande människor. Vår strand är verkligt bra att promenera på. Och samtidigt får man massor med ljus från det glittrande havet, det känns så hälsosamt.
Visst, det kommer en och annan bilist som promenadåker på stranden och missar den friska havsluften men det verkar som det är allt färre som gör så. Kanske fler och fler inser att bilar inte hör hemma på en strand.
Mycket plast har blåst in och vi plockade bort en hel del. Hoppas bara att alla de som kommer ner i natt och firar vårt nya år med raketer och smällare plockar bort skräpet efteråt. Eller kommer ner på nyårsdagen och hämtar hem resterna av raketerna.

Gunvor Petersson

Tordmulen och havssulan klarade sig inte, men den utmattade sillgrisslan fick hjälp att hitta till havet igen.
©Gunvor Petersson

ENA DAGEN storm, nästa dag normal vind, det är verkligen snabba kast i väderomslagen.
Stormen är ansträngande för fåglarna som lever ute till havs under vintern. De trycks in i bukten och tar skydd här. Dock är många redan utmattade och alla klarar sig inte.
I dag hittade vi två döda – en havssula och en tordmule. Havssulan har jag inte tidigare sett på nära håll. Släkt med pelikanen, det syns tydligt. Kan bli över 90 cm och 175 cm i vingbredd.
Vi träffade också på en sillgrissla som fortfarande var vid liv och med möda tog sig fram på stranden. Av spåren i sanden kunde vi se att den hasat sig en bra bit men i fel riktning – d v s bort från vattnet. Eftersom en sillgrissla har korta vingar har den svårt att lyfta ifrån stranden, så vi lyfte ut den i vattnet där den kunde simma iväg.

Gunvor Petersson

@ Gunvor Petersson

MÅNGA motionerar genom att promenera eller jogga längs vattnet. Men varför inte utöka motionsmöjligheterna genom att sätta upp ett eller flera utomhusgym på stranden?
Jag provade en sådan anläggning längs strandpromenaden i Playa Blanca, Lanzarote, nu för en vecka sedan. Där fanns både individuella och parredskap av den här typen. Toppengrej att samlas kring. Alla hade jätteroligt och fick en anledning att börja prata med varandra. Ur folkhälsosynpunkt är det också toppen.

Ulf Bjerstaf

På vänstra bilden ses skattletaren Robert Ullman med sin praktikant. Mannen med hunden hittade just en enkrona när bilden togs. @Gunvor Petersson

SKATTSÖKNING är en strandaktivitet. Alltid hittar man intressanta saker som vattnet har fört med sig. Men det kan också ligga saker gömda och glömda i sanden. Och särskilt nu när det stormat och sanden har rörts om kraftigt. Under våra promenader på stranden har vi träffat flera "sökare" med detektorutrustning. Robert Ullman är en av dem.

- Men hur är det, får vem som helst söka med detektor på stranden?

- Jodå, men man måste först begära ett tillstånd från Länsstyrelsen. Det är inte svårt att få och kostar inget, blir svaret.

Robert, som även säljer detektorutrustning, tycker att den här sortens skattjakt är en trevlig sysselsättning. – Man får frisk luft, det är spännande och ibland hittar man en del mynt eller något tappat smycke.

För en vecka sedan hittade Robert en vigselring i Båstad. Namnet i ringen var ovanligt, så han sökte på nätet och fick tag i ett telefonnummer. Det ringde i en telefon hos en semesterfirare på Kanarieöarna.

Jo.... efter stunds eftertanke kom de ihåg att de hade förlorat en ring – för 20 år sedan! De kommer och hämtar ringen efter semestern. Det är den tredje ringen Robert kan överlämna till sin ägare.

Ulf Bjerstaf

Gunvor Petersson

De ”nya dynerna” är en fascinerande syn – men samtidigt oroande. ©Ulf Bjerstaf

© Gunvor Petersson

VI HAR haft en härlig vandring på Hökafältet och sedan gått dels i dynerna och dels längs stranden ner till södra Mellbystrand. Mulet, men solen skymtades ibland, ingen blåst, dyningar hördes behagligt rulla in mot stranden, några grader varmt, men på Hallandsåsen såg vi att det låg snö – ett utmärkt vandringsväder.

Stormen har tagit hårt på dynerna även i norra Mellbystrand. Vi fascinerades av de mönster, de lager, som visar hur en raserad dyn, en gång har vuxit fram. Havets och vindens erosion har gröpt ut och mejslat fram nya former av dynerna, annorlunda färger på sand och jordlager har kommit i dagen. Här skulle man kunna gå och fotografera i timmar!

• Frågan är om dynerna hinner byggas upp med sand igen tills nästa storm infinner sig?
• När bryter havet igenom dynerna och kommer upp mot bebyggelsen?

I Skummeslövsstrand och södra Mellbystrand har vattnet redan brutit igenom på vissa ställen. Särskilt har vattnet tryckts upp i bilnedfarterna och sköljt in på flera bebyggda tomter.

Ulf Bjerstaf

Gunvor Petersson

Räddningsvägen i Norra Mellbystrand - (för tillfället ?) avstängd. © Gunvor Petersson

Under sanden som nu täcker den här vägen finns krossgrus. När sanden ska tas bort följer en hel del grus med som läggs ut bland dynerna. © Gunvor Petersson

VI PARKERADE bilen nedanför Strandhotellet i Mellbystrand och gick ner för att se hur stranden har klarat sig mot stormen.

Vid räddningsvägen ner till havet såg vi några riktigt bra förändringar. Räddningsvägen var avstängd. Tidigare har det inte funnits något hinder utan bilar har allt som oftast kört ner över dynerna.

Soptunnor står där dynområdet börjar mot bebyggelsen. Utmärkt, så kan väl soptunnorna alltid stå? Det skulle innebära enklare sophantering och färre fordon som kör över dynerna.

Mycket sand har blåst upp över räddningsvägens krossgrus. När sådan sand schaktas bort läggs den tydligen vid sidan av räddningsvägen i dynerna. Vid schaktningen följer mycket krossgrus med. Den fina Mellbystrandssanden blandas upp med småsten. Synd!

Gunvor Petersson

Småsten, grus och makadam från de förstörda nedfarterna har spritts över stora delar av stranden.
@ Gunvor Petersson

NEJ och nej, som stranden ser ut! Makadam och sten utspridd överallt. Vattnet har tryckts upp i nedfarter och vid dräneringsbäckarna. Massor med sten och makadam har dragits upp från vägbanorna och sköljts ut över stranden. Förfärligt! Värst är det i Skummeslövsstrand där 13 av de 16 bilnedfarterna till stranden finns.

Är det denna strand vi ska locka turister och nya boende till?

Gunvor Petersson

Visst kan man vindsurfa fast det inte går att parkera på stranden! © Gunvor Petersson

BLÅSTEN höll i. Det tyckte två vindsurfare var toppen. Eftersom vägen är avstängd och vattnet ännu gick högt kunde de inte köra ner med sin bil på stranden. Men de hittade en strandnära plats för bilarna och gick ner till vattnet med surfingbräda och segel.

- Men är det inte kallt, fryser man inte? sa vi som stod tjockt påpälsade mot vind och kyla.

- Nej, då! intygade surfaren som hade specialvantar, specialmössa, våtdräkt o s v, för vintersurfing.

Tänk, stranden kan användas för fritidsaktiviteter vid alla årstider. Härligt

Gunvor Petersson

Ytterligare delar av dynerna spolades bort av nattens storm och betongmuren vid fortet har knäckts. Knäckt var också sillgrisslan som låg och tog igen sig i strandkanten. © Gunvor Petersson

I NATT har det varit kraftig blåst och fortfarande blåser det. Efter frukost klädde jag mig i vinteroverall och vandrarkängorna och med kameran i högsta hugg ställde jag kosan mot havet.
Jodå, nu har havet gått upp mot dynerna igen. Inte fullt så kraftigt som stormnatten 27-28 nov, men vattnet har ändå ytterligare raserat dyner.
Ornitologerna vid bunkern vid Kolonivägen var på plats. Tretåig mås som annars lever till havs utom vid häckningen sågs många av. Stormfågel, klykstjärtad stormsvala, labb, dvärgmås, var andra fåglar som en ornitolog nämnde som jag pratade med.
En sillgrissla i vinterdräkt låg utmattad och följde med vattnet i strandkanten.
Det är mäktigt att se havet i storm. Vilka krafter!

Gunvor Petersson

Vera hugger i för att räta upp den stormfällda bänken. © Gunvor Petersson.

Sälen tittade lite undrande på oss innan den kravlade sig tillbaka till sitt rätta element. @ Gunvor Petersson

Stormen har rumsterat om rejält med restaurangens betongplattor i Vejbystrand,

Är det någon som vet vad de orangefärgare, svampaktiga bitarna är för något?

© Gunvor Petersson

STRANDPROMENADEN togs i Vejbystrand efter lunch hos goda vänner. Sandstranden är inte till närmelsevis så lång som vår strand i Laholmsbukten, men däremot behöver man inte överraskas av att det plötsligt dyker upp en bil vid sidan om, när man promenerar. En stor fördel!
Stormen har gått hårt åt den restaurang som ligger nere vid stranden. Vattnet har raserat dynerna även här, såsom i Mellbystrand. Men i ett parti där vresrosor växer, har vattnet till en del hindrats. Är detta skäl nog att låta vresrosorna stå kvar? Vi i Strandmiljö Laholm har i våra mål att arbeta för att växtligheten och därmed också vresrosorna ska tas bort i dynerna och på strandheden. Kanske behöver vi diskutera och eventuellt ompröva vårt mål?
Längs stranden låg något jag inte sett på vår strand. Orange svampaktiga bitar. Tror att det är rester efter kolonilevande mossdjur, men är inte helt säker. Tacksam för hjälp!
Alla stränder är spännande –  och särskilt efter stormar.

Gunvor Petersson

Uppryckta av stormen, men till våren ska föreningens bänkar komma på pålats igen. © Gunvor Petersson.

MERA regn och blåst, men vi gick ner till stranden ändå för att se om vi kunde ställa undan de bänkar föreningen satte ut i våras.
Bänkarna spolades upp av vattnet trots att de var nergrävda högt uppe och med tvärslå nere i sanden.
Laholms kommun har varit bussig och lagt 5 st vid toaletten vid Kolonivägen.
Vi ställde iordning dem under några granar så får föreningen hjälpas åt att gräva ner dem till våren.

Vi gick norrut för att hitta den bänk som har stått nedanför Brodds väg, den med en minnesinskrift på, men fann den inte.
Är det någon som hittar den är föreningen tacksam om ni hör av er till oss.

Gunvor Petersson

Nedslående syner efter stormens framfart. © Gunvor Petersson

CYKELTUREN från Stora Strandvägen i Skummeslöv till Kolonivägen i Mellbystrand var skön på det sättet att jag hade vinden i ryggen. Men alla skadorna jag såg efter stormen var nedslående, mycket nedslående.

I Skummeslöv har vattnet ätit sig in under växtlighetens rötter och lösgjort stora sjok av heden. Växtdelar och sjok ligger spridda över stranden. I Mellbystrand står resterna av dynerna som branta stup av sand och strandråg och sandrör ligger i högar på stranden.

Vattnet har gått högt upp i bilvägarnas nedfarter till stranden. Det finns 16 bilvägar ner till stranden. Där har havet tryckts, pressats upp. Vid stora Strandvägen hade vattnet varit bara några meter ifrån det nya huset som byggs längst ner mot havet. Stora områden av heden vid vägen hade spolats bort. Vattnet var inte långt ifrån husen vid Rydholms väg heller. Vattnet hade grävt sig långt in åt sidorna och även forsat in på heden. Vid Kolonivägen hade vattnet från havet nått upp till korsningen av Södra Strandvägen, förbi Strandlyckans kafé. Skum från vågorna blåste ända upp till restaurang Stallet under natten, när stormen tog i som mest har berättats.

Havet gick inte så långt upp vid stormen Gudrun som den gjort nu. Hur blir det vid nästa storm?

Går det att planera för att skadorna inte ska bli ännu större?

Gunvor Petersson