Välkommen till StrandBloggen!
Man behöver inte nödvändigtvis göra en resa för att ha något att berätta. Det räcker med en stund på stranden. Här i vår StrandBlogg hittar du personliga reflexioner, upplevelser och intryck.
2014
1 kommentarer 
Förtrollningen bryts när fyra fyrhjulingar dundrar ner på stranden.
©Gunvor Petersson
©Gunvor Petersson
Vackra iskristaller bildas på olika föremål. Naturens egna skapelser. Rimfrosten gör till och med strandens skräp som plast och nylonsnören vackra.
Jag hade en sagolikt härlig stund på stranden. Hoppas alla motionärerna ger sig tid att se den frusna strandens spännande skönhet.
©Gunvor Petersson
Dessutom är det ett bra naturvårdsarbete Lisen och andra gör när de tar hand om frukterna från den invasiva vresrosen.
©Gunvor Petersson
En hänförande vy öppnade sig! Det klack till i bröstet på mig! Stranden, havet och Bjärehalvön vid horisonten. Denna sagolika utsikt vid Laholmsbukten i Laholms kommun kan man njuta och hänföras av om dynerna används som skygglappar mot betonggrisar, vägtrafikmärken och bil på bil på bil!
Tänk, vad Sveriges längsta sandstrand skulle vara värd om man inte behövde använda skygglappar. Vilken annan kommun kan ståta med en 12 km lång badstrand?
Stefan och Inger Karlsson från Gotland gick ner på stranden och kände på vattnet men gillade inte en strand med bilar. ©Gunvor Petersson
YTTERLIGARE en sommar med bilkörning på stranden! I obegränsad omfattning! Hur tänker ansvariga i Laholms kommun? Det kan man verkligen undra.
Det händer att jag tar mig ner till stranden enibland men alla bilarna gör att jag inte vill stanna någon längre stund.
Att biltrafiken på stranden förvånar fick jag och några till ytterligare bekräftelse på idag. Det skedde när vi mötte Stefan och Inger Karlsson från Gotland och pratade en stund med dem.
De hade parkerat sin husbil utanför det nu stängda Strandlyckan-kaféet och gått ner till stranden. De vände sig förvånat till oss och utbrast:
– Nämen, kör man bil ner på stranden? Vi såg att husbilen framför oss försvann ner på stranden men det känns helt fel att köra ner med bilen på stranden så vi ställde oss där uppe.
Ja, vi kunde bara bekräfta att så gör man här i Laholm.
– Jag äger flera markområden på Gotland, som gränsar till havet, och där gäller strandskydd och terrängkörningslagen. Det är inte ens tillåtet för mig som markägare att stå där med min husbil. Kan det vara så olika?
Ja, vi kunde återigen bekräfta att detta är synnerligen märkligt.
Gunvor Petersson
.
©Gunvor Petersson
Den hade tagit sig över dräneringsbäcken vid Kolonivägen och låg vid nedfarten där bilar kör ner på stranden. En ung mamma med sina barn hade ställt sin bil så att bilar som körde ner på stranden inte skulle kunna köra på sälungen. Den unga kvinnan hade ringt sälexperter som gett henne rådet att bära ut ungen i vattnet mot kvällen. De hade även rått henne att försöka få avstängt för bilar ca 300 meter åt varje håll. Hon hade ringt Strandservice och talat in på deras telefonsvarare för att försöka få detta ordnat.
Kl 18.00 var jag åter vid stranden men såg varken den ansvarsfulla trevliga kvinnan eller sälen.
Vet någon som ser detta hur det gått för sälen så skriv en kommentar och berätta.
Tidigt i morse cyklade jag ner för att se om Charlie, som mina barnbarn har döpt sälkuten till, fanns kvar. Jodå, han fanns där och hade tagit skydd vid handikappräcket, dit han tagit sig utan att ha blivit överkörd av de bilar som buskört under natten.
Engagemanget för sälungen är rörande. Alla människor som upptäcker sälen på stranden vill hjälpa den. I morse hade en dam ringt Strandservice men där fanns bara telefonsvarare. En familj från Falkenberg, på väg till Danmark hade stannat till vid vår strand, upptäckt sälungen och stod och funderade på hur de kunde hjälpa den ut i vattnet. Jag kunde då berätta att kommunen med hjullastare hjälpt den ut i vattnet men sälen kryper upp på stranden igen. Flickan i familjen lämnade en teckning i sanden.
©Gunvor Petersson
I kväll ringde vi, som samlats vid kuten, Strandservice som meddelade att man haft kontakt med en sälexpert som uppgett, att detta är troligtvis en sälunge, som är stor nog att få pröva på att vara utan sin mamma. Sälhonan lämnar sin unge periodvis, men återvänder till den då och då för att se hur den klarar sig.
Så vi lämnade sälungen där den låg och vilade sig på stranden. Den verkade faktiskt må riktigt gott. Kanske mamma säl kommer och ser om sin lilla unge under natten när stranden är fri ifrån människor och bilar.
©Gunvor Petersson
Sandmusslorna kan bli 10-12 år gamla och som störst 15 cm långa. Ursprungligen kommer de från Nordamerika. De börjar sin levnad som frisimmande larver, men efter några veckor sjunker de ner till bottnen. Där utvecklas deras skal och de börjar gräva ner sig i bottnen. De lever sedan hela sitt liv nergrävda. Efter ca 1 år har de grävt ner sig så långt att de inte kan frysa ihjäl eller bli uppätna av andra djur.
Näring och syre får de genom ett dubbelt andningsrör, en sifon, som förs upp till bottenytan. De suger in vatten genom det grövre röret och musslan tar hand om plankton och syre. Sedan skickas vattnet ut igen genom det smalare röret.
Vid synen av de vita skalen i solen på stranden, gick mina associationer till fladdrande fjärilar. Vid en promenad på stranden en tid därefter fanns bara hjulspår av alla bilar som kör på stranden, den härlig synen av vackra musselskal fanns bara kvar i mitt minne.
Senaste inlägg
- Fotosafari på Hökafältet
- En härlig dag på stranden!
- Blåsig start på Västerhavsveckan
- Härlig aktivitet på stranden!
- Kreativt strandpyssel
- Nu är alla bänkarna på plats igen
- Samarbete ger ökad havskunskap
- Strandskatorna kom lite tidigare i år
- Lek och ”lektion” på snötäckt strand
- Ny strandvandring med språkträning
Senaste kommentarer
I arkivet
Etikettmoln
motion makadam klitter islandshästar snösparvar sladdspår skräp bilkörning avstängd väg tranströmer sälar suv klimatförändringarna is hallandsåsen flyttfåglar dyner vingband räddningsvägen andreasson bygg utomhusgym tordmule lagan kolonivägen isskulpturer frånlandsvind ålakråkor dimma vindsurfare qi-gong sädesärlor sillgrissla strandråg mellbystrand skräpplockning ornitologer dynkanten dynerna storm strandskator naturupplevelse vandringsled havssula vår vandring stavgång tretåig mås bil på stranden skattsökare värme snö snötäckt strand strandfynd surfare säl naturreservat plast vattenbrynet bilar skidor skummeslövs badortsförening snögubbe solnedgång stormar krabbelurer lagaoset metalldetektor promenad vejbystrand vresrosor ål frost havet stormfågel krossgrus taggtråd
Stefan Eliasson » Var tycker du att vi ska placera bänkarna?: ”Jag tycker att vi gör ett försök med att placera ut bänkarna med exakt en kilome..”
Louise Bergwall » Gorm tog ytterligare en bit av dynerna: ”Tack Gunvor för dina bilder och information. Ger mig som bor långt härifrån unde..”
Eva Erlandsson » Stämningen skiftar snabbt: ”Det är poesi i bilderna såväl som i texten. Det är magiskt, utom på den sista bi..”
Eva Erlandsson » Idag är till och med skräpet vackert: ”Fantastiskt fina bilder.”
Eva erlandsson » Minne från då stranden var strand: ”Så vacker stranden skulle kunna vara! ”